Men i dag kom Karin, Ramblers ägare, och hälsade på i stallet med sin lilla bäbis, Juno (en pojke!). Tror aldrig jag har sett något så sött. Sådana dagar blir man faktiskt lite sugen på en söt unge som man kan pussa på, mata och sätta på söta kläder. Men när man är någonstans och en unge kommer och skriker och är jobbig vill man aldrig skaffa barn. Så jag får väl vänta lite till då, tills jag står ute med gråt och skrik och bajsblöjor.