Jag är hungrig. Och hade en pannkaka på huvet alldeles nyss. Har precis ringt en massa samtal så jag känner mig lite viktig och duktig, så nu ska jag ta ledigt för dagen och pyssla med Sinterklaas och pyssla om min flickvän och kanske äta något också. Puss!

Funderade först på växternas struktur och funktion, sen blev jag sugen på växternas evolution och mångfald (resa till Teneriffa!! men tanten rekommenderade att man skulle läsa växternas struktur och funktion först...), sen blev jag sugen på ekologi och biodiversitet i Yunnan (hur coolt att åka till Kina?! men smakar det så kostar det... 12.000:-). Alla dessa kurser går samtidigt, sen måste jag läsa självständigt arbete... Såeh.. what to do?

Suddig mobilbild, men fint blev det!

FÖRLÅT^8986989 för min fjortismin, men tröjan är blå & rosa iallafall!

Ehum. Ja, på mellandagsrean kan man få göra undantag. Och när man handlar julklappar. Och när det är tentafest. Och när man precis har fått lön. Och .. öh. Vad fan är det jag säger??? Man lever ju bara en gång!

Trots det var jag faktiskt ganska duktig på att hålla i slantarna idag när jag, Hanna & Tora var på stan och kollade in mellandagsrean. Dock var det väl kanske inte tack vare att jag var "duktig" som jag har så mycket pengar kvar, det är väl mest för att jag höll på bli galen på alla andra galna idioter på stan. Hur billigt det än är på rean så handlar jag hellre när det kostar normalpris, i alla fall om folk ska vara såhär. Suck.

Vi var iallafall en sväng på Röda Korset innan vi var på stan, jag köpte två hemlisar, en pikétröja till stallet och en fin ljusstake. Sen gick vi en runda på stan, jag fick med mig lite julpynt och en present hem. Inget onödigt alltså, bra jobbat Roos! Det blev en mysig men svettig stund med fina vänner iallafall =)

I ♥ you

Hanna är nog den vän jag har känt längst som jag fortfarande umgås med (även om det är alldeles för sällan nu för tiden, något jag helt tar på mig). Vi möttes på en åker när jag och min syster gick och plockade havre som mamma skulle ha till fåglarna. Året var 1998. Hanna och två andra grannflickor kom fram till oss och sa att vi inte fick plocka från åkern, och där började vår första konversation. Den var inte lång och den betydde nog inte mycket för Hanna, men när jag och syrran kom tillbaka med havren till huset (som vi för övrigt precis hade flyttat in i) sa vi glatt till våra föräldrar att vi hade hittat kompisar!

Och oj vad rätt vi fick, syster och jag. Jäklar vad vi lekte under åren som följde. Detektiver, Hogwarts-elever, barkbåtsbyggare, käpphästryttare och lärare är bara några av alla roller vi har haft under våra lekar. Vi sov över hos varandra så ofta vi fick trots att vi bara bodde några hundra meter från varandra, och alla lov och helger tillbringade vi tillsammans. Så småningom började vi rida alla tre, och mycket av tiden i stallet var vi tillsammans. I cafeterian, med våra sköthästar och när vi hjälpte till på nybörjarlektionerna.

Så småningom började vi gymnasiet och fick mindre fritid, jag skaffade egen häst och fick ännu mindre tid över. Vi sågs ibland, men inte alls lika ofta som man hade önskat. Det har tyvärr inte blivit bättre sen vi gick ut gymnasiet, men när vi väl ses är det alltid lika avslappnat och trevligt. Det blir aldrig stelt och jobbigt, vi har gjort så mycket tillsammans att vi alltid har något att prata om, något att minnas eller se fram emot.

Jag skulle inte vilja påstå att jag vet exakt vad som pågår i Hannas huvud, men jag har ändå känt henne så länge att jag känner igen signaler i kroppsspråket, och ofta vet jag vad hon tänker. Tora brukar säga att vi är som ett gammalt gift par som kan avsluta varandras meningar, och det ligger nog en viss sanning i det.

Anyways, det finns nog ingen människa som inte är släkt med mig som jag har gjort såhär mycket tillsammans med. Och jag är evigt tacksam att det är just dig, fina Hanna, som det är jag delat allt det här med!

Bästa Hanna och jag på en sten, här är vi 15 år gamla.

En sommar för 6 år sedan.

Sommarmys 2007.

Idag mår jag riktigt bra. Dagen startade med att solskenet väckte mig då det träffade mitt vackra nylle genom fönstret. Jag studsade upp som en hoppstylta ur sängen, slängde i mig frukost och insåg att klockan faktiskt bara var 09.50. INTE OKEJ. Jag bara måste komma för sent, ger mig en kick ser ni. Så jag satt på arslet i ungefär 15 minuter till och facebookade (mobbade folk vill säga) innan jag spatserade till skolan i mina fantastiska kläder.

Kylan bet mot kinderna, solen sken och jag njöt av all uppmärksamhet lärarna gav mig när jag passerade Blåsenhus. Dagen var min, mine alone och jag tänkte verkligen inte dela med mig av den! Väl inne i sluskharemet (ebc tror jag det kallas mer vardagligt) så fick jag reda på att min lärare var sjuk. Överdos av kaffe? Who knows, I don't care. Jag travar hem lika raskt bara för att glänsa framför Blåsenhus fönster än en gång. Lärarna är verkligen avundsjuka! Eller hade jag bara glömt knyta skorna?

Hah, knappast. Jag är Roos van der Spoel och hela världen ligger för mina fötte.. skosnören.

Hemma inser jag att jag har en häftig känsla inom mig. Dagen är perfekt hittills men det är något som saknas.. vad kan det vara? Hur mycket jag än funderar så kommer jag verkligen inte på det! Frustrationen är maximal! Spenderar nära en timme åt att luska ut vad känslan egentligen vill säga mig. Solen skiner lika klart som alltid, temperaturen har nog stigit ett par grader och mina skosnören är ju uppknutna då jag faktiskt är belevad och inte går med skor inomhus. Föredrar flipflops eller klackeskor så grannarna under blir galna.

Höhö.

Men sedan, sen! Absolut jätteefter Det!! Det med STORT D. Inser jag vad dagen saknar..

Jag får ett sms, av en geolog.. geologen sitter på geocentrum alldeles ensam och allena. Jag inser... jag saknar stenätarna! Hur kan en dag vara komplett utan att få se deras vackra ansikten? Känna på deras personlighet och få dela med sig av deras senaste erfarenheter av kaffedrickande och spaltningsförmågor?

Det kan inte jag i alla fall, dagen är min så jag travar snabbt mot geocentrum! (med en avstickare mot någon random ICAtrashaffär där jag hittade morötter. Omnomnom!

In på geocentrum, springer superivrigt mot centrumets ände (ja, centrum har ändar) och DÄR..... sitter tre geologer och glor på datorer. Min dag kommer verkligen bli komplett idag, som att första gången smaka på en passionsfrukt, eller vinna på bingolotto.. bara sådär, THIS made my day. Slår mig ner i gemenskapen, jag känner mig jättevälkommen för alla vet ju att geologer är de snällaste och goaste människor som finns. Bra mycket bättre än den där vita betongklumpen kvarteret bortanför med sina maskälskande murmeldjur och fan och hans moster.

Nej, här trivs jag.. jag tar min superduperdator MAC och dagen kan äntligen börja, bättre än dagen började innan!

Timmarna går, Roos van der Spoel njuter och efter en stund tar jag mig bort till SGU där min fantastiska xo xo syster Majo spelar. Hon sjunger bedårande vackert, jag gråter floder och sen svämmar floderna över. Så rart och alldeles underbart! Min alldeles egna underbara syster är nästan lika bra som mig. Touching...

Och dagen fortsätter i sin alldeles egna underbarighet, jag hittade en spegel. Fantastiskt.. mitt ego kan aldrig få nog av sig själv så jag drar en råflört och ser hur spegeln ger responsen, dock med fel hand så den är inte lika perfekt som jag.

För jag är Roos van der Spoel och jag är perfekt.

Och apropå ingenting så har jag börjat fundera. Varför heter det äppelskrutt? Jag menar.. man har ett äpple, som man tuggar på och SEN heter det skrutt mitt i allt? Låter jättedumt alltså jag kan inte fatta detta. Det är jättediskriminerande mot våra äpplen att de ska måste byta namn bara för att de misshandlats? Jag menar... tänk om jag tar och tuggar lite på DIG och börjar kalla dig för människoskrutt? Hur skulle det kännas va!?!? Inte helt okej jag tänkte väl det. Nej hädanefter önskar jag att alla mina läsare ska sluta säga äppelskrutt utan bara helt enkelt "ätet äpple" eller "halvätet äpple" eller "äpple med snaggade kanter" eller "äpple som typ är uppätet".

Äppelskrutt är inte okej.

Och jag är Roos van der Spoel och jag har alltid rätt.

Och förresten så måste ju uppenbarligen gubbstruttar vara uppätna.. tänk er ett rangligt benrangel med käpp som knackar runt. Gubbstrutt.... höhöhö.

Nej nu räcker det för mig, nu ska jag gnugga strykjärnet och se till att mina alldeles perfekta kläder är mer än perfekt i morgon. Tjingelingplingeling och hadeluttanlej och leverpastej.

Roos - the Star

Typ samma sak hände förut när jag lyssnade på What If (en Coldplay-låt), helt plöstligt mindes jag Teneriffa, eftersom X&Y-skivan spelades sönder av oss när vi var där våren 2009.

Visst är det lite häftigt med sånt här? Som gammal tant kommer man säkert minnas en massa grejer från barndomen bara man känner lukten av farmors smörkaka eller så... Nån mer än jag som känner igen det här?

Det var bra härligt på Teneriffa!

(och nej jag är inte efterbliven, jag har vetat att det funkar såhär ett bra tag, men kom mig inte för att skriva om det förrän nu)

Sconespizza - kanske världens bästa idé!

Havreflarn - kanske jättegott!

Jag har blivit världens böligaste på senare tid, kan gråta till typ allt (på film och tv). Värsta var idag, jag kollade på avsnittet där Izzie och Alex gifter sig. Fy faaan vad det är sorgligt! Snorade ner hela mig nästan. (Grey's Anatomy för er som inte visste.)

Töntigt I know... Men aaaw de är så fina!

• Skrivit labbrapport (tog säkert en halvtimme - grymt jobbat!)
• Diskat
• Lagat mat
• Städat
• Övningskört (wooooow)
• Pluggat..
• ..oooch nu ska jag åka och träna

It's gonna be epic!

Här kommer en sammanfattning:

• Naturvetarfesten i fredags var GRYM. Verkligen värt att missa ridningen för!
• Jobb i lördags (efter en väldigt kort natt) var mindre kul, men dagen gick ganska fort ändå.
• Sovmorgon i morse var gudomligt! Det var sjukt länge sen jag inte ställde väckarklockan.
• Lägenheten är så ren att jag knappt vågar röra mig här inne. Hur sjukt?!
• Ridningen - eh... red på Torsten och det var tråkigt. Varför är alla ponnyer stela, tröga och tråkiga?

Iallafall: Erika har varit här och tagit med sig några centimeter av mitt hår... Skojade bara. Hon klippte av det och sen slängdes det. Den slitna skiten är borta och jag är mer än nöjd! Sen kom Tora hit och vi hade myskväll med "Det levande slottet". Jag älskar verkligen Hayao Miyazakis filmer!

Dagen har iallafall varit riktigt bra, mys med underbara Kolaget är alltid alltid alltid bäst!

Kärlek till er!

Idag var en sådan där sällsynt fin höstdag, men jag smyg-längtar ändå lite till vintern!

Peppar med en bild från förra gången jag var på KORK, då med Rambler.

Nu ska jag hoppa i kläderna och möta Hanna & Tora, vi ska ha höstpicknick! Mys eller mys?

Grym idé! Fan att inte vi kom på det när vi var där förra året..

TOMT!

TOMT!